onsdag 13 september 2017

Varför 147 kronor = 8 585 kronor (eller mer)...

Jag har en plan...


Låt mig förklara.

Vi har i dagsläget ett billån på sisådär 120 000 riksdaler till den makalöst osköna räntesatsen 4,9%. Det känns sisådär att behöva betala en hel del deg i onödan så vad kan man då göra åt detta? Lendo? Hah, skulle inte tro det!

Vi knatade för några veckor sedan iväg till vår snuskigt dyra storbank (SHB) och ökade på huslånet med 300 000 kr för litet kommande husrenoveringar. Då vi inte brytt oss om att pruta på räntan så kör vi med listpriset - vilket i dagsläget är 2.05% obundet 3-månader. Det ligger iofs i pipen att sparka ut SHB även om vi gladeligen äger aktier i bankfan. Det enda storbankerna duger till idag är ju som kassako för aktieägarna, som privatkund hos dem blir man fullständigt pungslagen!

Nåväl, tillbaka till ämnet. Vi kommer att rycka 120 000 kr från de upplånade 300 000 och betala av billånet per omgående. Den matematiskt bevandrade individen märker direkt att vi sänker vår ränta med 2,85%. Med den amorteringsnivå vi har legat på sedan bilen var ny så är det ganska precis fyra år tills lånet är till fullo återbetalt. Om räntan skulle ligga kvar på dagens nivå (4,9%) kommer vi efter fyra år att ha betalat inalles 12 110 kr i ränta. Samma slutsumma ränta med vårt något billigare huslån skulle landa på 5 042 kr, en differens på 7 068 kr. Jaha, och vad är det med det då?

Ponera att man ser på det som följer: Vad vi skulle ha betalat i ränta minus det vi kommer att betala ger en viss summa (enligt ovan). Denna summa delat med 48 månader (fyra år) är vad vi, i snitt, kommer att spara per månad med den billigare räntan. Vad kan man då göra med denna differens? Varför inte investera mellanskillnaden i något vettigt som (förhoppningsvis) ger minst 8% årlig avkastning? 7 068/48≈147 kr/månad.

147 "gratiskronor" sparat varje månad i 48 månader (4 år) ger 8 585 kronor, alltså 1 517 kronor i räntevinst på tidigare nämnda besparing. Det är såklart småpengar men det må ju ändå vara bättre att spara 7 068 kronor på ett billigare lån och dessutom få 1 517 kronor i bonusränta än att ha kvar billånet med mer än dubbla räntan. Smartast hade väl iofs varit att stoppa in de där 7 068 kronorna direkt utan att sprida ut det per månad i 4 år. Denna summa hade då tack vare ränta-på-ränta get 2 548 kr istället för 1 517 kr (9 616 kr totalt) - helt klart en skönare feeling. =)

Eftersom jag skriver detta 00:30 så har jag säkert räknat snett på något ställe, om så är fallet får ni gärna hälla en hink skit över mig!

Nu blir det lopplådan, go'natt!

onsdag 6 september 2017

Robosave!

Jag bestämde mig häromveckan för att starta en testportfölj hos vår kära nätbank Nordnet. De har ju som ni kanske läst om startat upp sin nya automatiserade sparrobot "Robosave". Jag tänkte köra igång direkt men se det gick inte då jag hade för många ISK, jag förstår inte riktigt vitsen med att begränsa dessa till maximalt fem stycken. Om man är som jag och vill prova på olika strategier etc. så börjar det kännas litet väl tunnsått. Nåväl, jag hade ett för tillfället tomt ISK liggandes så efter ett litet meddelande till kundtjänst så var det tomma kontot bortplockat.

Jag loggade in och sparkade liv i Robosave för att köra lös med mina tester. Första vändan fick jag en offensiv portfölj med 25% räntor i men andra gången passade det bättre då jag svarade litet annorlunda på någon av de 10-ish frågor man får svara på. Det blev så till sist en aggressiv portfölj med allra största delen i aktiebaserade ETF:er. Det är just detta som är vitsen med Robosave, allt roboten köper och säljer i är ETF:er och inget annat.



Kostnaden ligger på 0,5% per år till Nordnet och sedan en rörlig del beroende på vilka ETF:er man får i sin portfölj. Denna rörliga del ligger på 0,15-0,23% och gör sålunda att den absolut högsta avgiften blir 0,73%. Det minsta startbeloppet är 5 000 kr och med ett minsta månadssparande på 500 kr. Man kopplar ett vanligt bankkonto via autogiro till Robosave så dras den månatliga summan den 28:e varje månad, snabbt och enkelt.

Jag planerar att köra detta i ett år så får vi se hur det fungerar. Med min sedvanliga tur så kommer århundradets krasch detta år så vi (familjen) lär väl tappa alla 11 000 kronorna i slutändan, time will tell! :)

Jag ska lägga in en blänkare i kalendern för den 28:e september 2018 så jag kommer ihåg att skriva en uppdatering i bloggen om hur det gått.

söndag 15 januari 2017

Direktavkastningens storlek kontra utdelningstillväxt

Tidigare i veckan gjorde jag en liten mental eskapad gällande utdelningstillväxten kontra direktavkastningens (DA) optimala nivå. Jag tyckte det borde finnas ett samband någonstans där i alla siffror och funderade på om jag skulle våga ge mig in i ett abstrakt tankeexperiment. Sagt och gjort så plitade jag ned några nummer i Google kalkylark och satte igång att skapa grafer.

Förutsättningar för experimentet.
  1. 100 kr i månaden sparas under 20 års tid, varje månad - inga undantag.
  2. DA och utdelningstillväxt sattes i intervallet 1-10% med kontraaxel 10-1%.
  3. Tre olika utbetalningsalternativ av utdelningar valdes: års-, kvartals- och månadsutbetalning.

Utdelningstillväxt kontra DA












Som synes på graferna nedan så skiljer det sig en del på hur man bör se på avkastning kontra tillväxt beroende på hur ofta ens utdelningar trillar in på kontot. Bilderna bör klickas på för att få dem litet tydligare.

OBS! Jag ser att jag lyckats fått in ett "fel" i graferna nedan. Till höger på graferna visas DA som ett procentvärde vilket endast skapar förvirring, vänligen bortse från dessa helt och hållet. Det man skall utgå från är den blå DA-linjen, inget annat! 

Årsutdelning
Vid årsutdelning ser vi att den maximala summan man kan komma upp i landar på 79 133 kr vid en DA på 3% och en tillväxt på 8%.

Kvartalsutdelning
Vid kvartalsutdelning så är det däremot viktning mot DA som gäller om man vill maximera sin slutsumma. I detta fall blir summan 81 785 kr vid 8% DA och 3% tillväxt. 

Månadsutdelning
Vid månadsutbetalningar förstärks bilden från kvartalsutdelningar och nu nästan upp i absurdum. Här gäller 10% DA och 1% tillväxt för att komma upp i högsta summan som i detta fall blir 83 000 kr och med det jämnt skägg.

Ovan uträkningar visar med tydlighet att man inte primärt bör sikta på hög utdelningstillväxt utöver DA om ens utdelningar ramlar in varje månad. Det verkar i detta fall som att man skulle tjäna några kronor extra om man här siktar på högre DA än tillväxt. Vid kvartals och årsutdelning så råder det omvända, högre utdelningstillväxt ger mer slantar i sparbössan efter 20 år än hög DA. Den gamla sanningen om att investera kontinuerligt för att maximera ränta på ränta-effekten syns även tydligt i ovan exempel då slutsumman är störst vid månadsutdelningar som sedan återinvesteras.

Som slutkläm bör jag väl även förmedla det uppenbara faktum att det såklart är bäst om man kan kombinera hög DA med hög tillväxt. Nu blev detta i slutändan ett experiment som nog inte visade på mycket annat än att månadsutdelningar > alla andra varianter och att det vid allt annat än månadsutdelningar är bättre att satsa på hög tillväxt än hög DA.

En brasklapp: Det verkar som att detta resonemang inte håller fullt ut när det gäller korta tidsperioder - under fem år. Den generella trenden är likartad ovan med den skillnaden att tillväxten verkar spela en marginellt större roll. Jag har inte tid just nu att köra fler dataserier för att bekräfta detta men det kan vara värt att ha i åtanke.

Jag är långt ifrån perfekt och om någon vill skjuta skeppet i sank och punktera mina teorier så är det bara skjuta på. Jag kan ha sammanställt fel och snurrat till det och vill väldigt gärna veta om så är fallet. :)

First!

Något måste komma först och i och med det konstaterandet så skapas härmed bloggens första inlägg - stor fanfar för det!

Inlägget placeras tills vidare som platshållare för en bättre introduktion av framtidsutdelaren och hans familj.